Rengöring av ventilation

Eftersom nära hälften av alla husbränder startar i köket, är det avgörande att hålla köksfläkten och imkanalen i gott skick.

Om imkanalen inte rengörs regelbundet från fett och smuts, kan en brand sprida sig extremt snabbt genom kanalen, vilket leder till betydligt större skador på fastigheten än nödvändigt. En ren imkanal minskar brandrisken och bidrar till en säker och välfungerande ventilation.

En luft-luftvärmepump kan förlora upp till 30 % av sin kapacitet redan efter tre år om den inte rengörs regelbundet. Genom att hålla värmepumpen ren förlängs dess livslängd avsevärt samtidigt som energiförbrukningen minskar, vilket bidrar till både bättre prestanda och lägre driftkostnader.

Det finns tre olika system i villor,

1. Självdrag (S-system)

2. Mekanisk frånluft (F-system)

3. Mekanisk till och frånluftsventilation (FT-ventilation)

3. Mekanisk till- och frånluft med återvinning (FTX-system)

1. Självdragsventilation

Självdragsventilation var den dominerande ventilationsformen i bostäder fram till slutet av 1970-talet, då mekanisk ventilation började användas i nybyggda hus.

Systemet fungerar genom att varm luft stiger och lämnar huset via frånluftsventiler eller skorstenen, vilket skapar ett undertryck. Detta undertryck gör att frisk luft sugs in utifrån genom friskluftsventiler, otäta fönster eller ytterväggar.

För att självdragsventilation ska fungera effektivt krävs både tillufts- och frånluftsöppningar. Tilluften kommer oftast in genom ventiler i fönster, men även genom otätheter i byggnaden. För att minska känslan av drag från kall uteluft placeras ofta element under fönster, vilket värmer upp luften som sedan stiger och lämnar huset genom frånluftsventiler eller skorstenen.

Eftersom självdragsventilation kan vara ojämnt effektiv, installeras ofta badrumsfläktar och spisfläktar för att förbättra luftflödet och ventilera ut fukt och matos.

2. Mekaniskt frånluftssystem

En vanlig lösning för frånluftsventilation är en central frånluftsfläkt, som placeras antingen på vinden, i en takhuv eller i ett skåp ovanför köksfläkten.

Från fläkten löper ventilationskanaler till kök och våtrum, där den fuktiga, förorenade och förbrukade luften ventileras ut. Samtidigt sugs frisk luft in genom friskluftsventiler i väggar eller fönster.

Även om detta är ett fungerande ventilationssystem, leder det till energiförluster, eftersom det saknar värmeåtervinning, vilket innebär att uppvärmd inomhusluft försvinner ut utan att återanvändas.

3. Mekanisk till och frånluftsventilation (FT-ventilation)

Mekanisk till- och frånluftsventilation, även kallat FT-ventilation, fungerar på liknande sätt som mekanisk frånluftsventilation, men med en viktig skillnad – förutom en fläkt som suger ut inomhusluften, har systemet även en fläkt som aktivt tar in frisk utomhusluft.

FT-system är vanligtvis utrustade med rörkanaler, där frisk luft leds in i sovrum och vardagsrum, medan förbrukad luft sugs ut från kök och badrum.

Precis som vid självdragsventilation och mekanisk frånluftsventilation (F-ventilation) dras kall utomhusluft in och uppvärmd luft ventileras ut, vilket ger en god inomhusluft men är energikrävande, eftersom ingen värmeåtervinning sker.

4. Mekaniska till- och frånluftssystem med återvinning (FTX-system)

Mekaniska till- och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX-system) introducerades på 1980-talet. I detta system sugs uteluft in och förvärms genom att passera en värmeväxlare, där den återvinner värme från den utgående frånluften. Därefter blåser en fläkt in den förvärmda luften som tilluft i sovrum och vardagsrum.

Förutom den regelbundna rengöring som krävs i mekaniska frånluftssystem (F-system), är det särskilt viktigt i FTX-system att hålla värmeväxlarens växelpaket och filtren i aggregatet rena för att säkerställa effektiv drift och god luftkvalitet.

I hus med självdragsventilation återfinns tilluftsventiler oftast i fönster eller ytterväggar. Det är vanligast att dessa placeras i fönster ovanför element, där värmen från elementet hjälper till att värma upp den inkommande luften.

Om det saknas ett element under tilluftsventilen finns en risk för drag, eftersom den kalla utomhusluften flödar in utan att först värmas upp.

Förstärkt självdragsventilation innebär att man förbättrar luftflödet genom att installera en PAX-fläkt i exempelvis badrummet eller köket.

Det kan även göras genom att montera en svag motoriserad fläkt eller en vinddriven fläkt på taket vid frånluftskanalernas utflöde. Detta ger extra drag i frånluften, vilket ökar luftflödet och därmed förbättrar ventilationen i huset.

Självdragsventilation bygger på principen att varm inomhusluft stiger, vilket skapar ett undertryck som drar in kall utomhusluft.

Under sommaren, när temperaturskillnaden mellan ute- och inneluften är mindre, fungerar systemet sämre. Eftersom inomhusluften då inte är varmare än den inkommande uteluften, stiger inte den gamla luften effektivt, vilket gör att luftflödet avtar och självdragsventilationen kan stanna av.

Självdragsventilation är beroende av husets uppvärmningssystem för att fungera effektivt. Om huset byter till ett modernare värmesystem som inte längre värmer upp skorstenen, kan detta försämra ventilationens förmåga att skapa ett tillräckligt luftflöde.

Även övergången från element till golvvärme kan påverka självdragsventilationen negativt. Golvvärme sprider värmen över en större yta och har en lägre temperatur jämfört med element. Detta minskar temperaturskillnaderna mellan inomhusluften och den inkommande tilluften, vilket i sin tur minskar de naturliga luftrörelserna och försämrar ventilationens effektivitet.

I äldre FTX-aggregat är det vanligt att ha en korsvärmeväxlare, som kan tas ut och sköljas av med vatten, antingen i duschen eller med en vattenslang utomhus.

Det är dock viktigt att inte använda en borste, eftersom detta kan skada värmeväxlarens lameller och därmed försämra effektiviteten i värmeåtervinningen.